Innehållsförteckning för Hindsby byaplan
Sammandrag…………………………………………………………………………………………2
1. Inledning………………………………………………………………………………………..3
1.1. Hur kom byaplanen till…………………………………………………………….3
1.2. Hindsby läge och byaplanens omfattning …………………………………..4
2. Historik……………………………………………………………………………………………4
3. Nuläge ……………………………………………………………………………………………5
3.1. Byns invånare………………………………………………………………………5
Invånarstatistik………………………………………………………………5
Verksamhet i byn…………………………………………………………..6
3.2. Miljön i Hindsby…………………………………………………………………7
Bymiljö…………………………………………………………………………….7
Naturen omkring………………………………………………………………..8
4. SWOT ………………………………………………………………………………………….10
Fördjupad problemanalys eller markanvändingsfrågor i Hindsby…..11
5. Framtid………………………………………………………………………………………….12
5.1. Framtida boende och markandvändning Hindsby………………………..12
5.2. Sociala utsikter och planer för Hindsby……………………………………..12
5.3. Hindsbys utvecklingsvision eller HINDSBY ÅR 2014……………….15
5.4 Konkreta utvecklingsåtgärder inom de kommande fem-tio åren…….15
6. Uppföljning av byaplanen………………………………………………………………..15
BILAGOR:
Bilaga 1. Bakgrund till byaplanering i Hindsby………………………………….16
Bilaga 2. Statistik över invånare………………………………………………….17-20
Karta över statistiska delområden
Invånarstatistik, enligt statisktikcentralen år 2002
Invånarstatistik som resultat av enkäten i byn, våren 2004
Bilaga 3. Bebyggelsen i Hindsby och redogörelse över gårdarna……..21-25
Bilaga 4. Miljöobjekt i Hindsby ………………………………………………….26-30
NATURA området Sibbo storskog; Byabäcken; Hindsby lundar, karta
Bilaga 5. Framtidsverkstad i Hindsby, arbetsgruppernas förslag ……..31-32
SAMMANDRAG
I Hindsby bor ungefär 300 personer eller ungefär 140 hushåll som talar finska, svenska, eller både och eller ett annat språk (5 personer). Hindsbys invånarantal har varit nästan oförändrat. Hindsbyborna värdesätter sin unika bymiljö och naturen omkring och de är inte ensamma om det. Hindsbys värden uppskattas på lokal, regional och nationell nivå.
Hindsby utvecklingsvision:
En levande by i ett vårdat landskap och ren miljö. Byn har service och glada människor. Byns dynamiska utveckling respekterar traditionen. Nybyggen verkställs enligt och i harmoni med befintlig bebyggelse och existerande bosättning.
Hindsby år 2014-vision:
Hindsby är en Levande By med ren och mångfaldig natur, med vårdad bymiljö och landskap.
Dynamisk utveckling med hänsyn till tradition. Nybyggen kring och i hänsyn till befintlig bebyggelse. I byns finns sevice och en naturlig träffpunkt för alla invånare.
I Hindsby finns ett integrerat allaktivitetshus som kombinerar seniorboende med dagis, lekis och klubbverksamhet. Huset har också en liten verkstad. Hindsbyborna är aktiva, dynamiska och trivs tillsammans, talkon har fjong på och genererar glädje.
Byn har cykelvägar och ridstigar, vandringsleder och skidspår: Sibbo storskog är källa till rekreation och naturupplevelser både för bybor och huvudstadsregionen.
”Vi vill fortsätta bo och verka i Hindsby så att kommande generationer kan uppleva samma förmåner som vi: frid och fröjd; mörker och tystnad; strul och kul; för gammal som ung i vår egen by. Vi vill själva styra byns utveckling på våra egna villkor. Vi arbetar för att vi och våra barn fortsättningsvis kan leva på landet i Hindsby i Sibbo storskog.”
1. INLEDNING
1.1. HUR KOM BYAPLANEN TILL
Byaplanen för Hindsby sammanställdes av byn och för byn med hjälp av byaplaneraren Gunilla Holmberg, från Östra Nylands Byar rf som en del av projektet Liv i Byn. Samarbetsparter för Liv i Byn är främst Svenska Studiecentralen (projektägare), Östra Nylands Byar rf (koordinator), Gro i Öst rf (finansiär) och framför allt de lokala byföreningarna, i detta fall Hindsby allmogeförening rf eller HAF.
Projektet Liv i Byn har haft som målsättning att stöda bybornas egna möjligheter att påverka sin framtid och uthållig utveckling. Planeringsarbetet skall utmynna i konkreta helhetsmässiga och väldokumenterade planer för byarnas utveckling. Planerna skall innehålla förslag till konkreta åtgärder/projekt genom vilka de uppställda målsättningarna uppnås. Byaplanerna skall också fungera som överförbara modellexempel på hur en lokal planeringsprocess kan förverkligas och därmed stöda planeringen på kommunal och regional nivå.
Målsättningen med byaplanerna är att skapa förutsättningar för en positiv befolkningsutveckling i hembyn, skapa långsiktiga förutsättningar för en hållbar utveckling i ekonomiskt, ekologiskt och socialt hänseende samt att aktivera byns dolda resurser i ett arbete för det gemensamma bästa. (Bilaga 1 presenterar bakgrunden till byaplanering för Hindsby)
Byaplanen sammanställdes som ett slags grupparbete med träffar längs med året. Arbetsgruppen samlades kring ett visst tema och frågor, diskuterade och bearbetade ämnet. Byaplanerarens roll var mera att agera som katalysator och organisatör. Framtidsverkstaden var också en tillämpning. Arbetsgruppträffar pågick med och utan byaplaneraren. Därtill gjordes en skild enkät i byn för att få mera specifika uppgifter, blanketten delades ut åt alla hushåll. Kommunen bidrog med statistik (Rita Lönnroth).
I planeringsmötena deltog ungefär 67 personer i olika skeden, gruppen träffades 7 ggr. Planen granskades och godkändes med ändringar på ett allmänt bymöte 17.6.
Utomstående expertis som besökte byn:
23.2.2004 Johanna Forsius, forskare, Museiverket tema: Hindsbys bebyggda miljö
1.3. 2004 Karen Wik-Portin, Chef för Kustens Skogscentral tema: Sibbo storskog
1.2 HINDSBYS LÄGE OCH BYAPLANENS OMFATTNING
Hindsby geografiska utbredning med skog, åker och byggantion definierades av byn som ungefär följande: Sibbo å i öster mot Gesterby-Pigby, Kyrkoby i norr, Immersby i söder och Vanda rå i väster.
Byn kan defineras också som hus och marker runt vissa vägar. Byenkäten i Hindsby delades ut till postlådorna längs följande vägar till den del vägarna finns i Hindsby: Hindsbyvägen, Martisvägen, Knutersvägen, Storgårdsvägen och Stellbergsbacken. Byaplanen kan därför anses omfatta detta område.
2. HINDSBY HISTORIA
I Sibbo Sockens historia (fram till år 1862, Band 1) av Christer Kuvaja occh Arja Rantanen kan man på sidan 65 läsa : ”Den största byn i början av 1300-talet var Hindsby med 15 hemman”. I samma skrift kan man läsa att den första leden i namnet kommer från det gamla svenska, ursprungligen tyska mansnamnet Hinze.
Språket
Det är att anta att det i trakten fanns finskspråkig befolkning innan svenskarna anlände. Åtminstone byarna Paipis, Borgby, Nevas, Box, Östersundom och eventuellt Hindsby kan ha haft en finskspråkig befolkning. Den skogsfattigare trakten kring Sibbo ådal lockade inte finnarna. När svenskarna anlände till Sibbo var det därför möjligt för dem att ta den obebyggda ådalstrakten i besittning och röja den lätthanterliga jorden till åker. Befolkningen i det som idag utgör Sibbo var dock nästan uteslutande svenskspråkig. I mantalslängden från år 1634 mantalslängd hittar man endast 6 personer i Sibbo som kan anses ha varit finskspråkiga Enligt en officiell statistik från år 1880 fanns det 155 finskspråkiga personer i Sibbo av en total befolkning på 5722 personer.
Befolkningen
Den första bebodda platsen i Hindsby skall enligt sägen vara Paljok. Folk hade kommit roende från sjön upp längs ån. Då de lyckligt och väl hade kommit nedanför Paljok var ån blockerad av bråtar och lågor. För att röja väg tände de eld på hindret, och sålunda uppstod en brand, som varade i sju års tid. Om vintrarna kyttade det och om somrarna bredde elden ut sig. För brandens skull kallas platsen Palojoki, varav man sedan fick Paljok. Färdemännen begav sig inte högre upp utan stannade där de blivit hejdade. Paljok skall vara det äldsta hemmanet i byn och har alltid stått på samma plats.
Handel
På 1500-talet fanns en marknadsplats vid den bro, som från Hindsby, nedanför folkskolan, ledde över ån till Gesterby väster om Norrkulla och vidare på norra sidan om gården. Bron och vägförbindelsen var en viktig knutpunkt då Sibbo å ännu på 1700-talet var farbar ända upp till bron och marknadsplatsen dit helsingforsare kom för att handla. Ångbåten trafikerade Hindsby, och en vändplats fanns ännu i början på seklet vid Gesterbybäckens utfall. Hindsbyborna leverarede med ångbåt mjölk till Helsingfors. Ett sågverk fanns också vid Broböle.I Hindsby har funnits fasta butiker mellan 1898 och 1971, alla i anslutning till radbyn i centrum. (Rännbacken 1, Martisvägen 1, -4, och 12.)
Gårdar
Hindsby var i fråga om hemman den största byn i socknen år 1543. Här fanns då 21 hemman av vilka man vet namnen på 15, nämligen Nygård, Petas, Knuters, Lilljofs, Stojofs, Meilis, Paljoki, Prästbacka, Staffus, Storjofs, Torrbacka, Trumpets, och Höstmans samt frälsehemmanen Lill- och Stor-Hovet. Tretton av hemmanen i Hindsby bildar en typisk radby, där mangårdarna var belägna bredvid varandra norr om byvägen. Från öster till väster var hustomterna belägna i följande ordning: Staffus, Prästbacka, Kuras, Meilis, Lilljofs, Storjofs, Petas, Trumpetas, Lill-Hovet, Martis, Nabbis, Göstas, och Knuters.
Trumpetas som låg ungefär mitt i radbyn var beläget norr om det ställe där vägen svänger ner till Immersby (Stortådet). Ett stycke norr om radbyn låg Stor-Hovet på samma plats där Hofgård ligger idag. Nygård, Torrbacka och Paljok låg på sina nuvarande platser, alltså långt söder om radbyn. (Se bilaga x)
Bildningen och kultur
Folkskolans hus blev färdigt 1903 och inrymde skolverksamhet fram till 1992. Den nuvarade Byagården uppfördes efter att fru Pehrman på Hofgård köpt Bys-Martis 1919 och skänkt husets stockar för att bygga en småskola. Huset flyttades och stockarna från det gamla Bysmartis räckte upp till halva fönsterhöjden. Byborna samlade på talko stockar för att få Byagården färdig. I Hindsby bildades år 1904 på initiativ av Leonard Lönnqvist ” Hindsby Ungdomsklubb”, som somnade in under kriget 1918, men återuppväcktes 1938, av samma man, och fick då namnet Hindsby Allmogeförening.
3 NULÄGE
3.1. Invånare
Enligt uppgifter från Finlands statistikcentral fanns det år 31.12. 2002 på Hindsby delområde[1] i Sibbo kommun 306 personer; varav 149 personer var svenskspråkiga (74 män och 75 kvinnor) och 152 finskspråkiga (71 män och 81 kvinnor) och personer med övriga språk totalt 5 stycken (1 man och 4 kvinnor).
I yngre åldersklasser är antalet finskspråkiga något större, den äldsta befolkningen är mera svensktalande. Mellan 1997 och 2002 minskade byns invånarantal med en person (från 307 till 306). Hindsbys befolkningsutveckling avviker från medeltalet i kommunen.
I byn finns 153 byggnader varav 141 är bostadsbyggnader. Hustypen är “enskilda småhus”, våningshus eller radhus finns inte. Antal hushåll är 130 varav 87 1-2 pers, 29 3-4 pers och 14 5+ personer.
Antalet arbetsplatser i byn eller/förvärvsarbetande inom byn. 30 personer arbetar i byn varav 23 bor i byn och 1 bor utanför byn men i kommunen och 6 bor utanför kommunen. Antalet sysselsatta personer i byn var 161 personer varav 23 arbetar inom byn, och 47 inom kommunen men utanför byn och 91 personer arbetar utanför kommunen. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk var 11 personer varav 2 arbetar utanför kommunen. (Se bilaga 2 för utförligare statistik.)
Resultat av enkäten som delades ut i byn ses i bilaga 2. Svaren omfattade 132 personer eller 62 hushåll av 110 som motsvarar 56 %.
Verksamhet i byn
Hindsby allmogeförening HAF
Hindsby allmogeförening rf, allmänt kallad HAF är byns egen förening för både gammal och ung. -Föreningen har över 300 medlemmar och äger Byagården i Hindsby. HAF är grundad 1938 och föreningslokalen Byagården används även av byns andra föreningar. På Byagården sker mycken aktivitet både inom och utanför HAFs regi. För tillfället är barnverksamheten en viktig del av HAFs verksamhet, ihopkopplat med motionen, men vi ordnar också ex. teater- och andra resor för lite mer mognare medlemmar!
Till verksamheten hör den årliga älg- eller jaktfesten. Även vår traditionella familjefest på sommaren brukar vara välbesökt av såväl gammal som ung. Där möts också gamla och nya hindsbybor, ett utmärkt tillfälle att bli bekant med sina bybor i fall man är nyinflyttad! Vi hoppas att alla hindsbybor oberoende av språket skall hitta till HAF, vi har redan medlemmar med svenska, finska, danska, tyska, engelska och isländska som modersmål. ”Gubblunken”, konditionslopp för män, ordnades första gången sommaren 2003 och ordnas även framöver.
Hindsby Marthakrets
I Hindsby verkar sedan 1907 en marthakrets, som hör till Sibbo Marthaförening r.f. Marthorna arbetar med frågor som berör hem, hushåll och konsumtion, ekologi, ekonomi, sociala och kulturella angelägenheter. Kretsen ordnar olika aktiviteter på Byagården. Kretsen ordnar olika kurser för byborna bl.a. en kokkurs för skolbarn, kurser med aktuella teman exp. om medicin, om städning, blomsterdekorationer, vett och etikett och hemmets husdjur. Årligen ordnar kretsen en lunch med stående bord, vanligen på våren.
Marthorna samarbetar med HAF bl.a. sköter marthorna serveringen vid den årligen återkommande hjärtvandringen i sept-okt. Kretsen håller regelbundet möten på Byagården eller hemma hos marthor. På sommaren ordnas en heldagsutfärd med buss och under vinterhalvåret besök till kulturevenemang. Kretsen har också social verksamhet och serveringsuppdrag på sitt program. Kretsen har 27 medlemmar (2003). Kretsens protokollspråk är svenska men vi talar både finska och svenska. Alla är välkomna med!
Hindsby Jaktförening
Hindsby Jaktförening har 35 medlemmar. Föreningens verksamhet består av viltvård på området till vilket bl.a. hör arrangerande av älg- och hjortjakt under hösten. Därutöver bedrivs även duv- och harjakt. Föreningen har även ansvar för räkning av viltdjur på byns område under ett veckoslut på vintern. Träningstillfällen för skyttar som tillhör föreningen ordnas på Sibbo Jaktvårdsförenings skjutbana.
Hindsby byalag
Hindsby byalag förvaltar byns samfälligheter. Byalaget har också tagit initiativ och sammankallat byborna för att diskutera och ta ställning i viktiga frågor, som berör hela byn, exp. uträtningen av vägen vid Rirännan, Hindsby skola och Försvarsmaktens ammunitionslager.
Hindsby fd. Skola ägare: Sibbo kommun
Hindsby fd skola och är uthyrd till Hindsbyn luontoseikkailu, Hindsby Naturupplevelser som ordnar aktiviteter för skolbarn där. Hindsby Marthakrets har av dem hyrt en del av skolan för eftis- och lekisverksamhet. Marthorna uppphör med denna verksamhet hösten 2004 men en under bildande varande föräldraförening fortsätter med verksamheten.
Hindsby FBK
Hindsby FBK består av ca. 50 medlemmar. Föreningen har släckningsavtal med Sibbo kommun. Verksamheten sköts från en depå vid Hofgård där utrustning inklusive brandbil förvaras.
3.2. Miljö
Få ställen har så stor rikedom i sin miljö som Hindsby. Hindsby är värdefullt ur biologiskt-, kulturhistoriskt – och byggnadsbeståndsmässigt perspektiv. Även om byborna själva kan vara tveksamma inför alla klassificeringar och eventuella begränsningar, är allt intresse som miljöinstanser och museiverket visat Hindsby ett tecken på att byn noteras även på nationell nivå. Hindsby idag är resultatet av landskapsformationen och människans verksamhet under århundraden.
Bymiljö och odlingslandskap
Hindsbys täta radby är en av Sibbos äldsta. Den ligger i Sibbo ådal vid byabäckens sidofåra, väster om ån på en terrass på åsryggen. Hindsby är en av de äldsta byarna i landet som har kvar den ursprungliga medeltida karaktären. Värdet består av en helhet mellan omgivande kulturlandskap samt existerande byggantion i byn. Kulturlandskapet eller landskapets komposition är ett resultat av bergrund, jordmån, geologiska processer efter istiden och landhöjningen samt av människobetingade kulturskikt. Bosättningen spred sig under medeltiden från Tavastland och Sverige. Byarna var små självständiga öar på kullar med bytorg och bybacke.
(Johanna Forsius, Museiverket)
Byns bosättning är fortsättningsvis belägen på den medeltida bytomten norr om vägen. Byvägen har bevarat sin sträckning längs radbyn och vägen skiljer bostads- och ekonomigårdsplan från varandra. Gårdarna har haft mindre tröskgårdar söder om vägen. Det omgivande öppna odlade landskapet är enligt gammalt kartmaterial lika som i slutet på 1700-talet.
Hindsby är en typisk tidig medeltida, under svensk bosättningstid uppkommen by. Byn är exceptionellt väl bevarad och ligger på en landskapsmässigt dominerande plats i Sibbo ådal. Byggande av boningshus norr om byvägen och placerandet av ekonomibyggnader söder om följer den medeltida principen för placering av byggnader. Bosättningens läge och odlingslandskapets öppna rum illustrerar väl situationen som har troligtvis förblivit den samma som under medeltiden, med få förändringar. Delar av Hindsby har av Museiverket blivit klassat som värdefullt landskap av nationellt intresse.
(Se bilaga 3 för utförligare beskrivning över gårdarna i Hindsby)
Idag utgör andelen öppna landskap ungefär en femtedel av den totala arealen i Hindsby. De öppna landskapen befinner sig i bykärnan, längs Västervägen, längs Martisvägen, längs Knutersvägen och i ådalen. På åkrarna odlas främst spannmål och oljeväxter, en viss del av fälten upptas också av potatisodling. Alternativt hålls åkrar i träda. Ängarna och betesmarkerna omfattar endast en liten del av de öppna landskapen. Ängarna finns främst kring Byabäcken vid Västervägen, medan betesmarkerna är belägna närheten av djurstall. Antalet hästar är stort i Hindsby.
Naturen omkring
Hindsbyskogen omges av ett varierande kulturlandskap. Dominerande element i landskapsbilden är kuperade åkrar och ängar med starka randskogar och byabäckens och åns korridor med lövskog och strandängar. Speciellt värdefulla områden i Hindsby anses vara skogarna, ängarna och lundarna kring Byabäcken.
Ängarna vid Byabäcken har klassificerats som en regionalt värdefull vårdbiotop av Finlands miljöcentral och omfattar ett område på ca 9 ha. Området utgör en mångsidig helhet, med skogsbete, haglik lövträdsbetesmark och öppen äng och även källor finns. Ängarna används i dag som beten. Delar av lundar kring Byabäcken ingår i det nationella lundskyddsprogrammet.
Hindsby ingår i ”Sibbo storskog,” det ca 4600 ha stora enhetliga skogsområdet öster om huvudstadsregionen. Storskogen är ett av de få vidsträckta och sammanhängande skogsområden i huvudstadsregionen. Sibbo Storskog Arbetsgrupp II definerar Sibbostorskog avgränsat av väg och kommungränser: Borgåleden – Immersbyvägen – Hindsbyvägen – Brobölevägen – Kervovägen – Kungsvägen – Gamla Borgåvägen – Sibbo kommun gräns mot Vanda. På Vanda sidan går gränsen via Sottungsby till Borgåleden. Ungefär hälften av storskogen ligger i Hindsby. (SIBBOSTORSKOG II betänkande utkast)
Hindsbytrakten karaktäriseras av stora höjdskillnader och kontraster i landskapet. Områdets natur är mycket varierande och innehåller många biotoper. Skogarna är till den största delen grandominerade visavi trädbestånden; av ståndorterna är andelen friska och lundartade moar stor. Lundarna har en artrik flora. Speciellt värdefulla är de många odikade skogskärren, mossarna och fuktiga sänkorna mellan de för storsskogen typiska bergen. Den största sjön på området är Fiskträsk med 26 hektar. Det finns även ett fåtal mindre sjöar (Helgträsk, Katronträsk, Jöusjärvi) och små grunda träsk med försumpade stränder (Trollträsk, Abborträsk och Fallträsk).
I NATURA 2000 nätverket ingår över 1200 ha av Sibbo storkog. Detta Natura område kallas också Sibbo storskog vilket orsakar missförstånd. Sibbo å med sidofåror är också NATURA område. (Se bilaga 4 för utförligare beskrivning av miljöobjekt i Hindsby)
Områden i Hindsby har av Finlands miljöcentral och BirdLife Finland konstaterats vara en av de nationellt värdefulla fågelområdena i Finland. Sommaren 2000 gjorde Finlands miljöcentral ett inplanteringsförsök av apollofjärilen (Parnassius mnemosyne) till Hindsby ängar. Denna hotade fjärilsart försvann från Byabäcken och hela Nylands län på 1940-talet då ängarna som en följd av förändrade jordbruksmetoder började växa igen och försvinna.
I Byabäcken i Hindsby, samt i sidofårorna Ritobäcken och Hälsängsbäcken lever ett naturligt, reproducerande öringsbestånd.
Markägoskap och våra egna värderingar
Skogen i Hindsby ägs främst av privatpersoner och staten. Helsingfors stad äger omfattande området. Skogarna sköts enligt ägarnas preferenser inom ramen för rådande lagstiftning. Den traditionella ägartypen har varit en bybo, men i dagens läge ägs en stor del av skogen av personer som inte bor i byn. Största delen av statens skogar är skyddsområden, som är med i Natura 2000–programmet. Helsingfors stads skogar sköts som ekonomiskog med hänsyn till rekreation. Skogen har ett stort rekreationsvärde för hindsbyborna men samma intresse finns hos invånarna i huvudstadsregionen. Det finns få märkta stigar eller platser där man kan göra upp eld, men för en seriöst naturintresserad vandrare (som är van att gå på egen hand) är det ingen konst att finna lugn och naturupplevelser i skogen.
Vi värderar den genuina naturen och de fina landskapen mycket högt och anser det viktigt att bevara den natursköna omgivningen i dess nuvarande form. Hindsby omfattar gröna och unika miljöer, som också av utomstående parter och på riksnivå anses värdefulla. Områden med speciell betydelse är skogen, Byabäcken och ådalen.
Vi uppskattar att röra oss i den idylliska omgivningen i byn. Närheten till naturen är viktig. En cykeltur längs Martisvägen eller längs med ån för bybon genom natursköna kulturlandskap. Om hösten fylls matförråden med delikatesser från skogen.
Mera om Hindsby miljön kan läsas i följande verk: (Referenserna måste kompletteras!)
Pykälä, J. & Bonn, T. 2000 : Uudenmaan perinnemaisemat – Ängar, hagmarker och
skogsbeten i Nyland. – Finlands miljöcentral och Nylands miljöcentral: Regionala miljöpublikationer 178.
Ympäristötutkimus Oy Metsätähti. 1992: Etelä-Sipoon ja Hindsbyn luontokohdeselvitys 1991. Sipoon kunta. Ympäristösuojelulautakunta, Julkaisu 1:1992.
Arvokkkaat rakennetut ympäristöt Miljöministeriet
Sibbo storskog arbetsgruppII betänkande utkast
Finlands Natura 2000 nätverk
4. HINDSBY SWOT
Fyrfältsanalys eller SWOT används helt allmänt inom företagsvärlden i olika arbetsgrupper för att starta diskussion och som hjälpredskap för djupare analys. Förkortningen SWOT kommer från engelskan; Strengths (Styrka) Weaknesses (Svaghet), Opportunities (Möjligheter), Threats (Hot). Nuläge och framtid beskrivs både positivt och negativt.
Resultaten från mötena i Hindsby är redovisade som sådana. Egna stycken har getts åt frågor som behandlades mera ingående. Resultaten från fyrfältsanalysen är från två olika träffar i byn.
BRA I HINDSBY
Miljön och naturen
Social gemenskap
Människorna
Trygghet
Tvåspråkighet
Närhet till storstaden men lantlig miljö
Sibbo å
Fungerande sociala nätverk
Nära till service Borgå, H:fors, Kervo
Föreningshuset ”Byagården”
Mörker och ro, ingen ljusförorening
Liten trafik
Kuperad terräng
Begränsat byggande
Bymiljö och kulturlandskap, gammal by
DÅLIGT I HINDSBY
Vägbeläggning saknas
Kommunalt vatten saknas ställvis, dåligt med vatten sommartid
Avloppsanslutning saknas helt och hållet
Ingen vägbelysning
Farlig skolväg
Farlig kurva på Martisvägen, sk Rirännan
Skrotproblem längs med vägarna
Butik och skola saknas
Glesa/eller inga bussturer
Svårt för byns återflyttande barn att få bygglov
Slapp trafikkultur, överhastighet
Flygbuller
MÖJLIGHETER
Byborna visar gott exempel visavi trafikkultur
Plats att bygga
By med utvecklingsmöjligheter
Bussturer via Landbo till H:fors
Vägbelysning, gångväg/lättrafikled, vägbreddning
Sommarpub/cafe/ karaoke
Naturturism, B&B, gårdsturism, dagsturism (närheten till H:fors)
Utbud på arbetsplatser i närheten
Sibbo storskog
HOT
Tung trafik längs Knutersvägen
Hästar i trafiken
Friluftsreservat, all verksamhet förbjuds/regleras
Östersundom köpcentrum ifall det verkställs
Vakuumet fylls, Sibbo storskog exploateras till byggnation
Ohejdad tillväxt och byggnation på bekostnad av kulturlandskap och bykaraktär
Närhet till H:fors, Hindsby placeringsort för soptipp, flygfält
Snöskotertrafik och –led
Fyrhjulingar
Fördjupad problemanalys eller markanvändingsfrågor i Hindsby
I Hindsby råder bygg- och åtgärdsförbud fram till 10.12.2004. Byggförbudet gäller inte byggande av en ekonomibyggnad i anslutning till en befintlig bostad eller jordbrukslägenhet. Övrigt byggande kräver undantagslov vilket gör att det tar tid att få byggtillstånd för vanligt boningshus. Det är inte lätt för barn i byn att bygga eget bo.
Närheten till huvudstadsregionen och de ständigt ökande folkmassorna i södra Finland sätter press också på Hindsby. ”Oanvända” naturområden har svag konkurrenskraft i den hårda kampen om plats. Efterfrågan på områden för nya verksamhetsformer är enorm och obebodda områden, som inte reserverats till något specifikt, blir lätt mål för placering av samhällsnödvändiga etableringar och för planering av nya bostadsområden och köpcentra. Ett konkret exempel, där endast naturvärden inte har tillräcklig makt, är placeringen av försvarsmaktens ammunitionslager mitt i hindsbyskogen.
Speciellt storskogen, som gränsar till huvudstadsregionen, befinner sig för tillfället under ett hårt tryck. Sibbo storskog är i och för sig ett begrepp som lever; för närvarande vill ägaren Helsingfors stad nagga området i söder och reservera mera områden för framtida byggnation. I frågavarande område är söderom Hindsby men illustrerar läget. Storskogen kan jämföras med ett vakuum, dit byggnation av olika slag sugs. En titt på grundkartan som visar bosättning i Kervo och Hindsby förtydligar situationen. Västerut är byggnadstätheten en helt annan.
Närheten till huvudstadsregionen bidrar också till hot i form av buller och skräp. Flygtrafik och stora trafikleder leder till att lugnet och tystnaden i Hindsby rubbas. Diken och skogsvägar anser förbipasserande lämpliga ställen att lämna gamla kylskåp och övrigt skrot på, istället för att föra dem till avstjälpningsplatser eller avfallshanteringsanläggningar. Detta ökar inte hindsbybornas förståelse för ökad rekreationsbruk och trafik till området.
5. Framtid
5.1. Framtida boende och markandvändning Hindsby
Hindsby erbjuder dess invånare lugn och frihet. I Hindsby är det möjligt att njuta av tystnaden och mörkret. Dessutom finns det gott om frisk luft och rent vatten. Hindsby utgör en oas, där de ovannämnda faktorerna fortfarande existerar, i den annars så hektiska huvudstadsregionen. I det moderna samhället kommer det i framtiden att råda stor brist på saker som tystnad, mörker och renhet.
Hindsbyborna anser det också viktigt att byn i framtiden hålls levande. Samtidigt som naturen och omgivningen skall bevaras och vårdas, skall byborna ha möjlighet till ett aktivt liv. Man skall kunna såväl bo och bygga i Hindsby, som röra sig i den natursköna omgivningen. Skyddandet och bevarandet av den värdefulla naturen i Hindsby får inte leda till att begränsningarna blir för strikta och att byn får karaktär av ett museum. Öppet landskap förutsätter aktivt jordbruk, där hävden upphör tar skogen över.
I statens skogar planeras omfattande rekreationsområden, för att uppfylla behovet hos de enorma folkmassorna i huvudstadsregionen. Området som ägs av staten är som sådant för litet att klara av slitaget som utnyttjande av rektreationsområdet medför. Ett mera omfattande rekreationsbruk skulle förutsätta utbyggnad av stignätverk och parkeringsplatser vilket skulle också beröra privat mark. Vad blir kompensationsförfarandet?
Hur det ökade behovet av skogarnas rekreation löses med privata markägare återstår att se. Kompensationsförfranden i frivilliga begränsningar av skogsbruket undersöks som bäst. Allemansrätten ger var och en redan nu frihet att röra sig i skog och mark. Ökat rekreationsbruk torde på sikt öka antalet människor som vill ha storskogen kvar som skog.
För att Sibbo storskogen skall bevaras i sin nuvarande form bör markanvändningen fastställas. inom det ifrågavarande området. Alternativ till byggnation och hejdlös exploatering bör vara annat än fullständig fredning av nuvarande ekonomiskog. Skogsbruk borde ges starkare status att skog inte måste ge vika för byggnation i planläggning. Äldre gallringsbestånd i vårdad ekonomiskog brukar tilltala friluftare.
Ungefär hälften av Sibbo storskog ligger i Hindsby, vilket gör att beslut gällande Sibbo storskog berör byn i högsta grad. Sibbo Storskog Arbetsgrupp II betänkande är inte helt enig vilket illustrerar motsatta förväntningar på markanvändningen. (SIBBOSTORSKOG II betänkande utkast). Markägare har varit representerade i Sibbo Storskog Arbetsgrupp II.
Delgeneralplanen för Hindsby kommer troligen att påbörjas i början av år 2006.
5.2. Sociala utsikter och planer för Hindsby
I detta stycke behandlas de sociala aspekter som tagits upp under byamötena i Hindsby under vintern 2003- 2004. Med sociala aspekter menas de abstrakta och konkreta faktorer som inverkar på invånarnas trivsel och förutsättningar till ett praktiskt fungerande liv i byn. Vi diskuterades styrkor och hot gällande byns framtid och sen visionerade vi hur Hindsby kommer att se ut om tio år.
Gemenskap
I Hindsby finns en god och livsglad byanda. Eftersom antalet invånare i byn är så litet känner de flesta varandra och man hälsar när man möts i byn. Detta är något som man under byaplaneringsmötena uttalat som viktigt och man är mycket mån om att byagemenskapen skall bevaras i Hindsby även i framtiden.
En förutsättning för att byagemenskapen skall finnas också i framtiden är att det skall finnas en mötesplats för byborna. Viktigt är också att nyinflyttade bybor tas med i byagemenskapen. Föreningslokalen Byagården i mitten av byn fungerar som samlingsplats i Hindsby. Det är fint att det finns ett så pass brett utbud på föreningsverksamhet i byn, det gör att det finns aktiviteter som passar olika människor och intressen.
En annan typ av mötesplats som diskuterats under byaplaneringskvällarna är ett café. Den här typen av samlingsplats är friare och kräver inte samma organisation. Caféet som samlingsplats vore viktig för personer som inte trivs i föreningssammanhang. För att ett café skall löna sig i byn krävs emellertid en tillräckligt diger kundkrets. Det är kanske överoptimistiskt att tro att det finns underlag för ett året-runt-café i byn, men ett sommaröppet café vore nog möjligt att öppna. Denna verksamhet kunde eventuellt förknippas med andra serviceinriktade näringsformer i byn.
Trygghet i byn
Tryggheten engagerar invånarna i byn; Eller kanske snarare bristen på trygghet. Många upplever att trafiken och den slappa trafikkulturen utgör hot mot tryggheten i byn. Glesbygden verkar upplevas som ett testområde där man, i stället för att följa lagstiftade hastighetsbegränsningar, prövar de begränsningar den egna bilen lägger på körhastigheten. Under byaplaneringskvällarna har det kommit fram att speciellt barnens skolväg är farlig. Vi vill poängtera att byborna själva visar gott exempel i trafiken och tar hänsyn till bybornas trygghet.
Arbete – by eller sovstad?
I och med Hindsbys läge kan man med fog fundera på om byn kommer att utvecklas i riktning mot en levande by eller en sovstad. Avståndet till arbetsplatserna i Helsingfors, Borgå och Kervo är relativt korta. I och med det finns det en risk för att Hindsby utvecklas till en sovstad, d.v.s. ett ställe dit man kommer för att sova, all annan verksamhet, arbete och hobbyn, sköts utanför byn. För att undvika att Hindsby blir en sovstad, bör vi stäva efter att bevara och utveckla möjligheterna till näring inom byn och i byns absoluta närhet.
En självklar näring i Hinsby är lantbruk. Vi vill bevara denna näring i byn eftersom den ger en stark prägel på landskapet och lantbruk har en stark tradition. Förutsättningen för ett livskraftigt lantbruk är dock att inte endast sträva efter en bevarad tradition utan också ge lantbrukarna friheten att utveckla sin näring. Detta kan delvis tänkas inskränka på naturskyddssträvanden, eftersom principerna för starkt effektiverat jordbruk ofta står i konflikt med principerna för naturskydd. Detsamma gäller också bevarandet av den byggda miljön. Det är viktigt att tillåta en viss tillbyggnad, t.ex. av maskinhallar o.dyl. samtidigt som vi vill bevara byggtraditionen. Det är alltså frågan om en fin balansgång mellan ett livskraftigt jordbruk och bevarandet av natur och byggtradition. Vi vill poängtera att det ena inte skall utesluta det andra. Flexibilitet är alltså nyckelordet i planeringen.
En annan sorts inkomstkälla är turism. Turism kan kombineras med lantbruket och utvecklas till s.k. gårdsturism eller naturturism. Även här spelar byns läge en viktig roll. Det finns en viktig potential i Helsingfors dagsturism.
Vi har diskuterat utvecklingen av social service och ett integrerat servicehus. Där skulle finnas dagisverksamhet, bibliotek och seniorservice under samma tak. Till visionen hör också en verkstad där byborna kunde syssla med hantverk och reparation av t.ex. möbler. I denna idé ingår således nya arbetsplatser i byn.
Service
Vi behöver utveckla en del service i byn. Alla hushåll bör ha tillgång till vatten och avlopp på jämnlika villkor. En annan service som varit aktuell under byaplaneringskvällarna är tillgången till bredbandsanslutning. Möjligheter till bredband är en förutsättning för distansarbete. Samarbetsformer för olika service bör utredas närmare.
En bybutik och en byskola saknas också i byn. Dessa är något som bidrar till byandan och känslan av gemenskap. I Hindsby idag finns det inte underlag för varken skola eller butik. Visionerna om hur Hindsby ser ut om tio år visar dock något annat. De flesta deltagarna på byaplaneringskvällarna hade en vision om att invånarantalet kommer att öka i Hindsby under de kommande åren. Som en följd av populationstillväxten hoppas vi att det kommer att finnas underlag för skola och butik.
I Hindsby idag är det svårt att klara sig utan en egen bil. Kollektivtrafiken är begränsad till ett fåtal turer, endast på vardagar. Detta vill vi i framtiden förändra. Det kanske inte finns underlag för nya bussturer, men vi vill utreda alternativa lösningar för att underlätta ett liv utan egen bil i Hindsby. En idé är en kleinbuss som kör förbindelseturer till större vägar med tätare bussturer och kommunens egna servicecentra.
Populationens tillväxt
Visionerna för populationen varierar mycket, vi är emellertid överens om att det bör ske en rimlig ökning av invånarantalet i Hindsby. Det är att notera att invånaranatalet har förblivit i stort sätt på samma nivå som 1987. Hur stor tillväxten blir påverkar starkt byns utveckling. Det område vi har behandlat under planeringen innefattar ca 140 hushåll och ca 350 personer. Enligt de kommunala målen för befolkningstillväxt strävar man till att hålla befolkningsökningen på max 2 % per år i snitt. För Hindsbys del skulle det här betyda ca 70 personer på tio år. Med tanke på servicen i byn är denna populationstillväxt väsentlig.
5.3. HINDSBY ÅR 2014 – vision
Meningarna är sammandrag av de mera detaljerade punkterna som presenteras av arbetsgrupperna som slogans, se i bilaga 5 för arbetsgruppernas inlägg.
Hindsby är en Levande By med ren och månldig natur, med vårdad bymiljö ch landskap.
Dynamisk utveckling med hänsyn till tradition. Bebyggelse kring och med hänsyn till befintlig bebyggelse. I byns finns sevice och en naturlig träffpunkt för alla invånare.
I Hindsby finns ett integrerat allaktivitetshus som kombinerar seniorboende med dagis , lekis och klubbverksamhet. Huset har också en liten verkstad. Hindsbyborna är aktiva, dynamiska och trivs tillsammans, talkon har fjong på och genererar glädje.
Byn har cykelvägar och ridstigar, vandringsleder och skidspår: Sibbo storskog är källa till rekreation och naturupplevelser både för bybor och människorna från huvudstadsregionen.
5.4. Hindsby utvecklingsvision
En levande by i ett vårdat landskap och ren miljö. Byn har service och nöjda människor. Byns dynamiska utveckling respekterar traditionen. Nybyggen enligt och i harmoni med befintlig bebyggelse och existerande bosättning.
5.5 . Konkreta utvecklingsåtgärder inom de kommande fem åren
· vi vill organisera ett möte med planerings- och planläggningsansvariga i kommunen
· samarbetsformer för vatten och avlopp samt bredband bör utredas
· viktigt är att få både gamla och nya bybor med i byagemenskapen
· vi vill utreda alternativa lösningar för att underlätta ett liv utan egen bil i Hindsby.
. Utreda understöd till lättrafikleder och återställandet av den gamla bron och rutten till Gesterby. En möjlig gemensam satsning för byarna. (Möjlighet att vandra och cyckla också inom kulturlandskapet)
6. Uppdateringen av byaplanen
För uppdatering av byaplanen utses en arbetsgrupp med representanter för HAF, marthorna och byalaget. Arbetsgruppen kan kompletteras senare. HAF sammankallar det första mötet.
BILAGA 1
BYAPLANERING FÖR HINDSBY? 14.11.2003
Östra Nylands Byar rf/Liv i Byn projektet/ Byaplanerare Gunilla Holmberg,Simsalö, 01120 Västerskog(?)
Varför?
För att beskriva byns gemensamma utvecklingsvision
För att konkretisera kommande åtgärder och gemensamma satsningar
För att beskriva och analysera problem och åtgärder som behövs för att problemen upphör
Som information till kommun, myndigheter, finansiärer om vad Hinsby är
Vem gör?
Hindsbyborna själva med hjälp av byaplaneraren
En arbetsgrupp utses på ett allmännt möte. Gruppen har representanter av föreningar och olika invånargrupper i byn.
Hur görs byaplanen?
Om innehållet:
Byaplanen bör ha en lokal förankring, vara godkännd av hela byn och bör innehålla en utvecklingsvision och målsättningen; svar på frågan “vart är vi på väg”? Planen är tidsbunden och typiskt är 5-10 år framåt. “Vad skall vi göra för att nå vår målsättning.”
Om metoden:
Beredningen är en öppen process och frivillig. Alla har möjlighet att delta och att avstå.
Bra om arbetsgruppen kan träffas 3-4 ggr och om medlemmarna kan vara med på 2 st stormöten för hela byn. Det går också att göra en kortare version med färre träffar.
Tågorningen kan vara följande
Stormöte; varför göra byaplan; val av arbetgrupp;
Arbetsgruppsträffar (3-4 ggr)
nulägesanalys
utvecklingsvision, problemanalys
åtgärder
Stormöte
Genomgång av utvecklingsförslag jämte bakgrund
Arbetsgruppmöte geneomgång av kommentarer och förbättring av texten
4. Stormöte: byaplanen godkänns
Kundanpassad process:
Metoden varierar från fall till fall. I fall arbetsgruppen är liten och få hinner på möten kan man fånga hela byns uppgifter och åsikter med en enkät till alal hushåll. Ju flera planen omfattar desto starkare understood har åtgärdsförslagen. Åtgärden I planen hjälper Hindsby föreningar att rikta sin egen verksamhet under de kommande åren.
Resursfördelning
Byaplaneraren Gunilla Holmbergs arbetsinsats är gratis för byn. Invånarna ger av sin egen tid. Resurser finns för kopiering, kaffeservering och för kopiering av själva byaplanen.
Tidtabell:
1-2 träffar fore jul; resten januari-februari och planen bör vara färdig mars 2004.
Hindsby gårdar år 2003
Kartan är inte i skala, byggnadernas och råarnas lägen är riktgivande
Hindsby gårdar år 1768
Kartan är inte i skala, byggnadernas och råarnas lägen är riktgivande. Nuvarande vägar.
Hindsby gårdar år 1910
Kartan är inte i skala, byggnadernas och råarnas lägen är riktgivande. Nuvarande vägar.
BILAGA 2 STATISTIK ÖVER INVÅNARE OCH BOENDE. Källa statistikcentralen.
Invånare fördelat i åldersgrupper och språk. 31.12.2002
Ålder Svenskspråkiga Finskspråkiga Övriga
0-6 år 11 personer 13 0
7-18 år 21 personer 32 1
19-39 26 personer 37 2
40- 64 58 63 1
65-74 20 3 1
75-100 13 personer. 4 0
BILAGA 2. Resultat från enkäten i byn. Svaren omfattade 132 personer eller 62 hushåll av 110 som motsvarar 56 %. Obs. siffrorna är riktgivande.
BILAGA 2. Resultat från enkäten i byn. Svaren omfattade 132 personer eller 62 hushåll av 110 som motsvarar 56 %. Obs. siffrorna är riktgivande.
BILAGA 3. Bebyggelsen i Hindsby
Bymiljö
Hindsby fick fast befolkning på medeltiden. Befolkningen kom från Tavastland och delvis sjövägen från Sverige. Den svenska befolkningen bosatte sig under tidig medeltid i Nylands södra delar vid lerslätterna av det forna Litorina havet. Hindsby är en av Sibbos äldsta byar dvs en av Sibbos 14 stambyar. De första skriftliga uppgifterna om byn är från 1425. Enligt resultat från forskninga av ortsnamn antar man att byn har etablerats före byn blev kristen.
Bosättningen samlades uppe på höjder i självständiga ”öar”. Bosättningen bildades längs vattendrag på avsatser där marken var jämn. Mellan vattendraget och bosättningen röjdes åkrar för odling. Kullen ovanför bebyggelsen var ofta skogbevuxen som skyddade mot väder och vind. Hindsby är en typisk by som tillkommit på det sättet och kallas för ”radby”. Gårdarna byggdes nära varandra för att kunna försvaras och sammanbindas med en naturlig vägförbindelse. I fråga om hemman var Hindsby på medlet av 1500-talet sock